Pensionärer får 100 kronor mer – reaktionerna är starka på sociala medier
I en tid där många pensionärer kämpar med att få ekonomin att gå ihop, har regeringens senaste besked om en höjning av pensionen med 100 kronor per månad väckt starka reaktioner. För många ses detta som en symbolisk gest snarare än ett verkligt stöd för de som har det allra tuffast. Kritiken har varit omfattande, och flera röster menar att åtgärden är otillräcklig och rent av förolämpande.
”Det är som ett stort katastrofskämt”, uttrycker en upprörd medborgare. ”100 kronor mer i plånboken för stackars pensionärer – att ni inte skäms!” Denna kritik speglar känslan hos många som anser att höjningen inte på något sätt möter de ökade levnadskostnaderna, särskilt i en tid där priserna på mat, el och andra förnödenheter stigit kraftigt.
Samtidigt ifrågasätts prioriteringarna i statens budget. En återkommande synpunkt är att miljardbelopp skickas till stöd för Ukraina, medan landets egna äldre befolkning lämnas med vad som många beskriver som ”smulor”. ”100 miljarder i omgångar till Ukraina är inga problem”, påpekar en kritiker, och jämför detta med den blygsamma höjningen för pensionärerna.
Kritiken riktas också mot förslaget i sig, som vissa menar bär spår av tidigare socialdemokratiska åtgärder. ”Detta är ett rent sosseförslag som räcker till tre paket havregryn”, säger en annan röst. Kommentarer som denna pekar på en frustration över att åtgärderna inte är tillräckligt genomtänkta eller långsiktiga.
Många kräver nu att politikerna ska tänka om och prioritera annorlunda. ”Gör om, gör rätt!” är en uppmaning som hörs allt oftare i debatten. Frågan är om beslutsfattarna kommer att lyssna och ta till sig av kritiken, eller om detta blir ännu ett exempel på hur de äldre känner sig förbisedda i Sveriges politiska landskap.
Medan debatten fortsätter är det tydligt att frågan om pensionärernas ekonomiska situation inte kommer att försvinna från agendan. För många handlar det inte bara om pengar – det handlar om respekt och värdighet för de som byggt upp landet vi lever i idag.
Text: Charlie