Aftonbladet och journalistikens förfall
Det är svårt att avgöra vad som är mest pinsamt i Aftonbladets artikel om Jannike Kohinoor och hennes USA-bojkott – journalistikens brist på kritiskt tänkande eller den löjeväckande idén att en Facebookgrupp skulle kunna förändra världspolitiken. Båda dessa aspekter är symptom på den svenska mediebranschens förfall, där känslostyrd aktivism ofta maskeras som nyhetsrapportering.
Aftonbladets journalistik: En propagandamaskin snarare än en granskande kraft
Aftonbladets artikel om Kohinoor följer en välbekant mall: en emotionell ingång, ett narrativ där en individ ”tar kampen” och en fullständig frånvaro av kritiska frågor. Det är inte längre journalistik – det är marknadsföring av en ideologisk agenda.
Var finns granskningen? Var är ifrågasättandet av bojkotternas faktiska effekt? Ingen ekonom eller analytiker får komma till tals. Ingen jämförelse görs med tidigare bojkotter. Ingen reflektion över att stora delar av världen är ekonomiskt sammanlänkad med USA och att en bojkott i Sverige, en marknad USA knappt bryr sig om, är fullständigt betydelselös. Istället publicerar Aftonbladet vad som i praktiken är en hyllningsartikel till en kvinna som startat en Facebookgrupp.
Journalistikens kärnuppdrag är att granska makten, avslöja missförhållanden och informera medborgarna om verkligheten – inte att lyfta fram godtyckliga aktivister och ge dem en megafon. Men i dagens medielandskap verkar känslodrivna berättelser vara viktigare än fakta.
Jannike Kohinoor: En studie i politisk infantilism
Att reagera starkt på en politisk utveckling är en sak, men att tro att lösningen är att starta en Facebookgrupp och sluta dricka Coca-Cola är något helt annat. Kohinoors initiativ är ett skolexempel på hur aktivism i vår tid reducerats till symbolhandlingar utan verklig effekt.
Det är svårt att ta en bojkott på allvar när den genomförs av människor som själva är helt beroende av de produkter de försöker undvika. Kohinoor erkänner själv att hon inte kan välja bort amerikansk teknologi, men verkar inte reflektera över den grundläggande motsägelsen i sitt agerande. Hur ser hon på det faktum att Facebook, plattformen där hennes grupp existerar, är ett amerikanskt företag? Eller att hennes smartphone sannolikt är tillverkad av ett amerikanskt bolag?
Det hela blir en fars. Istället för att bedriva verklig politisk påverkan genom att exempelvis skriva debattartiklar, organisera demonstrationer eller driva opinionsbildning på ett seriöst sätt, väljer Kohinoor att tro att hennes bankkort är ett kraftfullt vapen mot en världsekonomi där USA är den dominerande spelaren.
Bojkotter och deras verkliga effekt
Historiskt sett har bojkotter ibland varit effektiva, men endast när de genomförts på bred front och haft en tydlig strategi. Ett exempel är bojkotten mot Sydafrika under apartheid, som skedde på regeringsnivå och involverade omfattande ekonomiska sanktioner. I kontrast till detta saknar Kohinoors initiativ både politiskt stöd och ekonomisk tyngd, vilket gör att det snarare blir en symbolhandling än ett verkligt hot mot USA:s ekonomi.
Vidare finns det ekonomiska analyser som visar att bojkotter sällan påverkar stora ekonomier om de inte backas upp av massiva internationella insatser. Detta ignorerar både Kohinoor och Aftonbladet, vilket ytterligare bekräftar att texten är mer emotionell än faktabaserad.
Slutsats: En journalistik i fritt fall och en aktivism utan substans
Det som borde ha varit en artikel om fenomenet bojkotter och deras effekter blev istället en okritisk hyllning av en individ som ägnar sig åt självbedrägeri. Aftonbladet har misslyckats med sitt journalistiska uppdrag, och Kohinoors initiativ är ett tydligt exempel på hur infantil och ineffektiv modern aktivism har blivit.
Om Aftonbladet hade haft någon ambition att bedriva riktig journalistik hade de åtminstone kunnat fråga sig: Är detta en seriös politisk rörelse, eller bara ännu ett uttryck för det narcissistiska behovet att ”göra något” utan att det faktiskt leder någonstans? Svaret är tyvärr uppenbart.
Låt oss bojkotta USA genom att starta en grupp på Facebook. Missar ni ironin här så får ni fråga en vuxen om hjälp.
Text: Roger Salle
Om du uppskattar orden kan du visa uppskattning genom att bjuda mig på en kopp kaffe. Det görs enklast via Swish: 073-5467565