Jonna Sima, släpp illusionerna. Sveriges så kallade moraliska ledarskap är en självbild byggd på glömska, svek – och likgiltighet.
Och visst – det stämmer. Men problemet är inte att vi har tappat något. Det är att vi aldrig hade det. Du verkar tro att Sverige en gång i tiden var en moralisk fyrbåk. Ett samvete i norr. Men vad bygger den där myten egentligen på?
Sveriges moraliska facit – en kortkurs för Jonna:
1940: Kung Haakon VII flyr nazisternas invasion. Sverige stänger gränsen. Vi vägrar ta emot honom – en kung på flykt från fascism. 1940–43: Sverige tillåter tyska trupptransporter genom landet till Norge. Fulluniformerade nazister färdas på svenska räls mot fortsatt ockupation – med vår välsignelse. 1930–40-tal: Judiska flyktingar nekas inresa. Många skickas tillbaka till döden i Europa. Det var fullt, sa vi. Men det fanns plats för andra. 1945: Vi skickar tillbaka baltiska soldater till Sovjet – rakt in i Stalins dödsläger. Baltutlämningen var inget misstag. Det var en kalkylerad eftergift. 1945: Vita bussarna blir vårt alibi. Men många av dem vi “räddade” var aktiva nazister. Bland dem Vera Oredsson, i dag frontfigur i Nordiska motståndsrörelsen. Hon kom i full uniform – och ingen i Sverige höjde ett ögonbryn.
Detta är inte moral. Det är inte ledarskap. Det är inte ens neutralitet. Det är räddhågad eftergivenhet, gång på gång på gång.
Och ändå sitter du nu, i Aftonbladets spaltrutor, och sörjer att Sverige inte längre “leder” i utrikespolitiken. Sanningen är att Norge, till skillnad från oss, gör just det som Sverige en gång utgav sig för att stå för: principfasthet, integritet, mod.
Norge samlar till fredstoppmöte om Ukraina. Norge vågar kritisera västs tystnad kring Gaza. Norge står på egna ben. Vad gör Sverige? Vi mumlar, väntar in Bryssel, och oroar oss för vad Washington ska tycka.
Vi har inte förlorat någon ledartröja. Vi har äntligen tvingats ta av oss en vi aldrig förtjänade.
Jonna, du tillhör en generation skribenter som tror att moral handlar om känslor, hashtags och korrekt vokabulär. Men verklig moral testas i handling – inte i ledare. Och när Sverige ställdes inför moraliska prövningar, svek vi varje gång det kostade något.
Vi svek Norge. Vi svek judarna. Vi svek balterna. Vi svek – bokstavligen – sanningen.
Så nej, vi förlorade aldrig någon moralisk ledartröja. För att förlora något måste man först ha haft det. Och vi sydde aldrig ens på den
Om du uppskattar orden kan du visa det genom att bjuda mig på en kopp kaffe. Det görs enklast via Swish: 073-5467565.