Kommunalskatten är den största delen av den skatt som betalas av de som arbetar och bor i Sverige. Den går till att finansiera välfärdstjänster som skola, vård och omsorg i kommuner och regioner. Men kommunalskatten har ökat stadigt under de senaste åren och nästa år kommer den att nå en ny rekordnivå.
Den genomsnittliga kommunalskattesatsen i landet kommer att vara 32,37 kronor per intjänad hundralapp, vilket är den högsta siffran sedan skattesystemet infördes 1928. Det innebär att en person som tjänar 30 000 kronor i månaden kommer att betala 9 711 kronor i kommunalskatt varje månad.
En av anledningarna till att kommunalskatten har ökat är att regionerna, som ansvarar för hälso- och sjukvården, har höjt sin del av skatten. Tre regioner – Örebro, Dalarna och Stockholm – har beslutat att höja regionskatten med 10 öre nästa år. Det beror på att regionerna har stora kostnader för att möta det växande behovet av vård bland en åldrande befolkning.
Men även kommunerna har utmaningar med att få ekonomin att gå ihop. Många kommuner har drabbats av minskade skatteintäkter på grund av coronapandemin, samtidigt som de har ökade utgifter för att stödja invånare och företag. Därför har flera kommuner också valt att höja sin del av kommunalskatten.
– Det är ett väldigt tufft läge för kommuner och regioner och det innebär ju att en del har känt sig tvingade att höja skattesatsen för att få ihop ekonomin, säger Annika Wallenskog, som är chefsekonom på SKR, intresseorganisationen för landets kommuner och regioner.
Från regeringens håll har man dock varit kritisk mot de skattehöjningar som genomförs av kommuner och regioner. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) menar att det finns utrymme för effektiviseringar och prioriteringar inom välfärden, och att staten redan har bidragit med extra pengar till kommunsektorn under pandemin.
– Jag tycker inte att det är rimligt att höja skatten när vi har en sådan lågkonjunktur som vi har nu. Det slår mot jobben och mot tillväxten. Jag tycker att man ska se över hur man använder de resurser man har innan man tar mer pengar från människors plånböcker, säger Elisabeth Svantesson.