PEth-testet och Transportstyrelsens körkortsåterkallelser – en genomgång
Under våren har Transportstyrelsen mött omfattande kritik för att ha återkallat körkort baserat på blodprovet PEth, även i fall där den berörda individen inte dömts för rattfylleri. Kritiken har riktats mot både användningen av PEth-test som underlag och de potentiellt långtgående konsekvenserna för de drabbade. Men vad är egentligen PEth-testet, och hur fungerar det? Här reder vi ut vad som är känt om metoden och dess tillämpning.
Vad är PEth?
PEth står för fosfatidyletanol, en biomarkör som bildas i kroppen enbart vid alkoholkonsumtion. Det är ett specifikt och känsligt test som används för att mäta alkoholkonsumtion över tid. Till skillnad från andra tester, som exempelvis CDT (kolhydratfattigt transferrin), anses PEth vara mer pålitligt eftersom det direkt reflekterar alkoholkonsumtion och inte påverkas av andra faktorer, såsom vissa sjukdomar eller medicinska tillstånd.
PEth kan detekteras i blodet under flera veckor efter alkoholkonsumtion, vilket gör det till ett användbart verktyg för att bedöma långvariga konsumtionsmönster snarare än enbart enstaka tillfällen av intag.
Transportstyrelsens användning av PEth
Transportstyrelsen har under våren fått kritik för att använda PEth-testet som grund för att återkalla körkort, med hänvisning till hög alkoholkonsumtion. Återkallelserna har i vissa fall genomförts utan att personen i fråga uppvisat andra tecken på missbruk eller dömts för rattfylleri. Detta har väckt frågor om rättssäkerheten och hur PEth-resultat bör tolkas.
Enligt Transportstyrelsen används PEth-testet som en del av en helhetsbedömning av individens lämplighet att inneha körkort. Myndigheten har dock kritiserats för att i vissa fall lägga alltför stor vikt vid testresultatet, utan att tillräckligt beakta andra faktorer eller individens egen redogörelse.
Kritiken mot metoden
Den kritik som riktats mot Transportstyrelsen handlar främst om följande punkter:
1. **Rättssäkerhet:**
Kritiker menar att det är problematiskt att återkalla körkort enbart baserat på ett blodprov, särskilt när det inte finns andra tecken på riskbeteende i trafiken.
2. **Tolkning av resultat:**
Det finns en diskussion om var gränsen för ”hög alkoholkonsumtion” bör dras och hur PEth-värden ska tolkas. Ett högt värde kan indikera regelbunden konsumtion, men det säger inget om individens beteende i trafiken.
3. **Individens möjlighet till försvar:**
Många av de drabbade upplever att de inte fått möjlighet att bemöta testresultaten eller bevisa sin lämplighet som förare.
Vad säger forskningen?
Forskning visar att PEth är ett mycket specifikt test för alkoholkonsumtion, men det är inte utan begränsningar. Bland annat kan individuella variationer i ämnesomsättning påverka resultaten. Dessutom kan vissa medicinska tillstånd eller läkemedel påverka bildningen av PEth, även om sådana fall är sällsynta.
Experter inom området betonar vikten av att använda PEth-testet som en del av en bredare bedömning snarare än som enda beslutsunderlag. De framhåller också behovet av tydliga riktlinjer för hur testresultaten ska tolkas och användas i rättsliga sammanhang.
Slutsats
PEth-testet är utan tvekan ett kraftfullt verktyg för att mäta alkoholkonsumtion, men dess användning inom ramen för körkortsåterkallelser har väckt viktiga frågor om rättssäkerhet och proportionalitet. Transportstyrelsen står inför utmaningen att balansera trafiksäkerhet med individens rättigheter, och det är tydligt att en ökad transparens och tydligare riktlinjer kring användningen av PEth-testet behövs.
Frågan om hur PEth-resultat ska användas i myndighetsbeslut är långt ifrån löst, och det återstår att se hur Transportstyrelsen kommer att hantera den kritik som riktats mot deras nuvarande praxis. Under tiden är det viktigt att både allmänheten och experter fortsätter att granska och diskutera frågan för att säkerställa en rättvis och rättssäker hantering.
Text: Ronny