Propaganda och desinformation. Så överlever Socialdemokraterna
Det finns en märklig sak med svensk politik: inget parti varnar så högljutt för propaganda som det parti som själv använder den mest systematiskt. Socialdemokraterna har gjort alarmismen till sin kärnkompetens. Berättelsen är alltid densamma: Sverige är fattigare än någonsin, nazismen växer som aldrig förr och demokratin står på randen till kollaps. Det spelar ingen roll att siffrorna säger något helt annat – känslan ska hållas vid liv. Det är så ett parti utan nya idéer bygger en illusion av relevans.
Ta ekonomin. Trots krisretoriken är Sverige fortfarande ett av världens mest välutbyggda välfärdsländer, med hög levnadsstandard och starka offentliga system. Att beskriva det som fattigare än någonsin är inte analys, det är politiskt marknadsföringsspråk. Vi har haft tuffa år med inflation och räntechock, men vi befinner oss inte ens i närheten av historiska bottennivåer. Det vet alla som någonsin öppnat en statistikdatabas. Ändå fortsätter Socialdemokraterna att sälja bilden av ett land på ruinens brant – för det passar rollen som den sista bäraren av tryggheten.
Samma mekanik gäller nazismen. I dag är de organiserade nazistgrupperna en skugga av vad de var på 80- och 90-talen, då vit makt-rörelsen mördade, bombade och patrullerade gator. Historiskt sett var Sverige betydligt mer infiltrerat av nazistiska nätverk när Socialdemokraterna själva satt ohotade vid makten. Ändå utmålar de varje politisk motgång som en marsch mot 30-talet. Det är inte för att de tror det. Det är för att väljarna ska tro det.
Och hotet mot demokratin? Den retoriken är kanske den mest genomskinliga av alla. Sverige är fortfarande en stark parlamentarisk demokrati, och ett samarbete mellan två demokratiskt valda partier är inte en statskupp. Men det låter förstås mycket mer dramatiskt att ropa att fascismen är här än att erkänna det enkla: maktskiftet skedde i enlighet med de regler Socialdemokraterna själva levt gott på i hundra år. Det som egentligen hotas är inte demokratin – utan deras självbild som landets självklara maktcentrum.
För att förstå hur Socialdemokraterna överlever räcker det inte att titta på sakpolitiken. Man måste studera kommunikationsmaskinen. AIP Media, de anonyma memesfabrikerna, de oberoende kontona, de strategiskt läckta narrativen – allt följer samma dramaturgi. Skapa fara. Skapa rädsla. Skapa känslan av att bara Socialdemokraterna står mellan Sverige och avgrunden. Det är effektivt, för rädsla är en starkare drivkraft än förnuft.
Så fungerar modern propaganda. Inte genom att säga att vi är bäst, utan genom att upprepa att allt går åt helvete om inte vi får styra. Socialdemokraterna vet att de inte längre kan vinna idédebatten. Därför måste de vinna känslorna. Därför måste verkligheten förvrängas tills människor känner sig hotade av problem som antingen är överdrivna eller rena fantasier.
Sverige är ett land med verkliga och allvarliga problem: exploderande kriminalitet, åratal av misslyckad migrationspolitik, islamistiska nätverk och en myndighetsstat som allt oftare sätter aktivism före objektivitet. Men nästan inget av det är något Socialdemokraterna talar om med samma frenesi som de jagar spöken från 30-talet.
Kalla det propaganda. Kalla det desinformation. Kalla det överlevnadsinstinkt.
Men kalla det inte en beskrivning av Sverige. Det vore en förolämpning mot verkligheten.
Text: Roger Salle
Det går fortfarande bra att bjuda mig på en kopp kaffe. Det görs enklast via Swish: 073-5467565.