Regeringen presenterar nya åtgärder för bidragsreform
Regeringen har idag offentliggjort nästa steg i sin bidragsreform genom två lagrådsremisser som syftar till att införa aktivitetskrav och ett bidragstak. Reformen beräknas påverka cirka 150.000 hushåll, där många kommer att få ett lägre försörjningsstöd – i vissa fall med flera tusen kronor per månad. Samtidigt införs krav på heltidsaktiviteter för socialbidragstagare.
Bidragstak och begränsningar för större hushåll
Ett av förslagen innebär att ett bidragstak ska införas, där riksnormen blir huvudregel och samtidigt sätter en övre gräns för stödets storlek. För större hushåll föreslås ytterligare begränsningar, där stödet reduceras från och med det fjärde barnet.
För ett typfall med två sammanboende vuxna och två barn kan försörjningsstödet minska med 800 kronor per månad, enligt regeringens beräkningar.
– Det är framför allt i hushåll med många barn som det idag inte lönar sig att gå från bidrag till arbete, kommenterar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L).
Bidragstaket föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Nationellt aktivitetskrav införs
Den andra remissen föreslår ett nationellt aktivitetskrav för personer som uppbär försörjningsstöd. Kravet, som planeras träda i kraft den 1 juli 2026, ska i normalfallet motsvara heltid. Om en individ utan godtagbart skäl avböjer erbjudna insatser kan stödet komma att sänkas eller dras in helt.
Regeringen betonar att aktivitetskravet ska anpassas efter individens förmåga och att socialnämnden ska upprätta en individuell plan för varje person.
– Det behöver löna sig mer att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. Alla som kan arbeta ska arbeta. Vi genomför denna reform för att fler barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet och därmed ges möjlighet till en klassresa istället för att ärva ett utanförskap, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).
Åtgärder mot illegala invandrare och
Som en del av reformen föreslås också skärpta regler för personer som vistas olagligt i Sverige. Dessa individer ska framöver endast kunna erhålla ekonomiskt bistånd i akuta situationer, så kallat nödbistånd.
– Det kan finnas undantag för nödbistånd, men det är verkligen i undantagsfall, säger Oscar Sjöstedt (SD).
En tredje del av reformen handlar om att invandrare ska behöva kvalificera sig för att få tillgång till olika bidrag och ersättningar. En proposition om detta ämne väntas presenteras under våren 2026.
Regeringen framhåller att reformen är en del av arbetslinjen och syftar till att minska bidragsberoendet samt stärka incitamenten för arbete och egen försörjning.
Text: Charlie