Suck. Jonna Sima klagar igen – men som vanligt skäller hon på fel personer

I Aftonbladets senaste ledare går hon till angrepp mot utbildningsminister Johan Pehrson (L) och regeringens lama försök att begränsa vinstuttagen i skolan. Friskolorna korkar upp champagne, menar hon, medan skattepengar rinner ned i privata fickor.

Det är ett återkommande skådespel: moralisk indignation, förenklade fiendebilder, noll självkritik.Men vill man förstå varför vi ens har ett system där skolkoncerner plockar ut vinster ur våra barns skolpeng, måste man börja på rätt ställe.

Och det stället heter: Socialdemokraterna.

Socialdemokratin byggde systemet – och lät det stå kvar

Det var inte Johan Pehrson som skapade den svenska marknadsskolan. Det var inte Ulf Kristersson som öppnade dörren för kommersiella skolkoncerner. Det var Jonnas eget parti.

Under 1980-talet påbörjade Socialdemokraterna valfrihetsreformer inom välfärden. När friskolereformen infördes 1992 av Bildtregeringen, satt S i riksdagen – och protesterade knappt. Sedan återtog man makten och lät systemet rulla vidare i över ett decennium.

I maj 2022 intervjuade

Vi Lärare flera S-toppar om detta

. Ylva Johansson, dåvarande skolminister, erkände:

”Vi underskattade konsekvenserna. Vi var naiva.” Och Göran Persson medgav: ”Vi släppte in marknaden för mycket.”

De visste. De hade makten. De gjorde inget.

Ett politiskt maskineri utan ryggrad

Svensk politik fungerar ofta så här:

• Socialdemokraterna initierar reformer – ofta med goda intentioner men katastrofal framförhållning.
• Borgerliga regeringar tar över och driver på i nyliberal riktning.
• Socialdemokraterna återkommer, muttrar om ojämlikhet – men rör inte systemen i grunden.

Det gäller elmarknaden, det gäller arbetsförmedlingen, och det gäller skolan.

Och nu sitter Jonna Sima – tryggt förankrad på en ”oberoende socialdemokratisk” ledarsida – och låtsas som att det här är högerns ensidiga verk. Det är historieförvanskning med politiskt syfte. Och det förtjänar att kallas vad det är: ohederligt.

Vänsterns Trump-fetisch

Som grädde på moset avslutar Sima med ett gammalt knep: Trumpkortet.

Att Donald Trump någon gång ”hyllat” den svenska skolan används som slutkläm – som om hans existens bevisar att marknadsskolan är ett fascistprojekt. Vad Sima syftar på är ett tal från 2017 där Trump nämnde Sverige som exempel på valfrihet i utbildning – i förbifarten, utan analys.

Men för Sima räcker det. Hon slänger in Trump som en politisk skrämselrekvisita. Det är som att säga: ”Om Trump tycker om något – då måste det vara fel.”

Det är barnsligt. Det är ovärdigt. Och det säger mer om hennes journalistik än om svensk skolpolitik.

Trump gör det LO en gång gjorde

Ironin är att Trump – för alla sina brister – gör något som Socialdemokraterna sedan länge slutat med: talar till arbetarklassen.

Han pratar om att skydda industrijobb, om att begränsa globaliseringens skadeverkningar, om att staten har ett ansvar för det egna folket. Det är samma sorts ekonomiska patriotism som LO en gång stod för, innan man drunknade i jämställdhetsplaner, värdegrundsseminarier och identitetspolitik.

Socialdemokratin har övergett sin kärna. Trump, med all sin vulgära retorik, har fyllt det tomrummet.

Det är den verklighet Jonna Sima borde förklara – om hon ville förstå varför väljare inte längre lyssnar på hennes rörelse.

Vill man kritisera friskolesystemet finns det goda skäl. Men då krävs ärlighet. Inte moralism. Och definitivt inte historieförnekelse.

Att låtsas som att det bara är ”högern” som bär skulden, när det i själva verket var Socialdemokraterna som byggde systemet – och sedan fegt lät det stå kvar – är att fördumma debatten.

Den svenska skolan är i kris. Men Jonna Sima är inte en lösning. Hon är en del av problemet.

Text: Salle Roger

Om du uppskattar orden – bjud mig gärna på en kopp kaffe via Swish: 073-546 75 65.