Sveriges Natoansökan godkänd av Ungerns parlament 188 Ja mot 6 Nej
Ungerns parlament har enhälligt godkänt Sveriges Natoansökan med en omröstning som resulterade i 188 ja-röster mot endast 6 nej-röster. Detta beslut markerar det sista steget i ratificeringsprocessen för Sveriges inträde i Nato, och det återstår nu endast den tillförordnade ungerska presidentens underskrift av protokollet, vilket förväntas bli en ren formellitet och kan ta uppemot fem dagar.
Sveriges väg mot Nato-medlemskap har varit lång och komplex. Efter att ha säkrat godkännande från samtliga medlemsländer, inklusive det senaste stödet från Turkiet den 26 januari i år, har Sverige nu nått en historisk milstolpe i sitt säkerhetspolitiska engagemang.
Med det godkända medlemskapet följer även ekonomiska förpliktelser. Enligt experter förväntas Sveriges medlemskap kosta landet cirka en halv miljard kronor per år. Per Olsson, verksam vid Totalförsvarets forskningsinstitut, förklarar att detta belopp inkluderar bidrag till Natos infrastruktur samt indirekta kostnader för anpassningar till Nato, vilket beräknas uppgå till totalt 600 miljoner kronor.
Enligt Natos riktlinjer förväntas medlemsländerna lägga minst 2 procent av sin BNP på försvarsutgifter. Med Sveriges försvarsbudget på 119 miljarder kronor i år, vilket motsvarar 2 procent av BNP, bedömer Olsson att det troligen inte hade blivit billigare för Sverige att stå utanför Nato.
Sveriges inträde i Nato markerar en betydande förändring i landets säkerhetspolitik och förväntas stärka dess försvarssamarbete med övriga medlemsländer. Samtidigt innebär detta även en ökad ekonomisk börda och ansvar gentemot Nato-alliansen.
Det återstår nu att se hur Sveriges medlemskap i Nato kommer att påverka landets säkerhetspolitik, försvarsbudget och internationella relationer. Med godkännandet från Ungerns parlament har Sverige tagit ett avgörande steg mot en ny fas i sitt säkerhetspolitiska engagemang och förväntas nu aktivt delta i Natos gemensamma försvarsåtaganden.